Iha ambiente ne’ebé nakonu ho espírito solidariedade no kompromisu ba reforma agrária, delegadu no membru husi Movimentu Popular Reforma Agraria Liquiça hamutuk durante loron rua, 3 to’o 4 Maiu 2026, iha Tokodede Center, Liquiça, hodi realiza Kongresu Daruak organizasaun nian. Kongresu ne’e sai momentu importante atu reafirma luta ba direitu agrikultór sira ba rai no prepara dalan estratéjiku ba dezenvolvimentu agrikultura sustentável iha futuru.
Ho tema implísitu “Liberta Rai ba Produsaun”, kongresu ne’e la’ós deit espasu atu halo eleisaun lideransa foun, maibé mos plataforma ida atu diskute kle’an kona-ba realidade moris agrikultór sira ne’ebé kontinua hasoru dezafiu boot sira, hanesan konflitu rai, asesu limitadu ba merkadu, mudansa klimátika no menus apoiu tékniku ba produsaun agrikola.
Durante sesaun sira, partisipante husi baze no nível munisípiu halo avaliasaun ba progresu reforma agrária ne’ebé implementa ona iha komunidade sira. Diskusaun sira subliña katak rai sei sai asuntu sentral ba moris no sustentabilidade agrikultór sira, tanba asesu ba rai konsidera nu’udar fundamentu importante atu garante seguransa alimentár no ekonomia familia rural sira.
Kongresu ne’e mos aprova objetivu importante sira ba períodu 2026–2029, inklui reorganizasaun estrutura organizasaun husi nível munisípiu to’o baze, atualizasaun dadus membru no definisaun programa liña jeral movimentu nian ba tinan tolu oin mai.
Iha parte lideransa, kongresista sira fó konfiansa ba Roberto da Cruz atu lidera Movimentu Popular Reforma Agraria Liquiça nu’udar Prezidente ba períodu foun. Abilio dos Santos hili nu’udar Sekretáriu Jeral no Maria Salsinha simu responsabilidade nu’udar Vise Prezidente.
Orador importante sira ne’ebé marka kongresu ne’e mai husi instituisaun no organizasaun oioin. Reprezentante husi Komite Nasional Reforma Agraria enfatiza importánsia organizasaun agrikultór sira nian hodi hametin poder popular iha luta reforma agrária. Enkuantu ne’e, reprezentante husi programa TAPSA Timor-Leste destaca papel agroekolojia nian atu responde ba mudansa klimátika no hamenus dependénsia ba sistema agrikultura ne’ebé la sustentável.
Reprezentante APHEDA mos reafirma solidariedade movimentu traballadór sira ba luta agrikultór nian, no husi autoridade munisípiu Liquiça, diskusaun mos foka ba perspetiva dezenvolvimentu lokal no possibilidade estabelese kamara munisípiu iha futuru.
Iha loron daruak, kongresu kontinua ho debate kona-ba protesaun direitu rai komunidade, direitu feto ba rai no nesesidade atu konstrui movimentu agrikultór forte ida nu’udar alternativa ba reforma agrária popular. Reprezentante husi Oxfam destaca katak asesu igual ba rai ba feto importante tebes atu promove justisa sosial no independénsia ekonomika iha área rural.
Partisipasaun hamutuk ema na’in 140 — kompostu husi mane 109 no feto 31 — hatudu katak interese komunidade rural sira ba reforma agrária no dezenvolvimentu agrikultura kontinua forte. Ba maioria partisipante sira, kongresu ne’e la’ós deit eventu organizasionál ida, maibé sinal katak agrikultór sira hakarak kontinua organiza an no luta hamutuk atu asegura rai sai fonte moris no prosperidade ba povu rural sira iha Timor-Leste.