KDADALAK: Jestaun finansas ne’ebé transparente no responsavel nu’udar xave importante hodi garante sustentabilidade organizasaun no kooperativa baze sira. Ne’e duni, formasaun “Jestaun Finansas ne’ebé fasilita husi Kdadalak Sulimutuk Institute (KSI) importante tebes atu hasa’e kapasidade membru Uniaun Agrikultór Ermera (UNAER) no membru kooperativa baze sira.
Objetivu prinsipal husi formasaun ne’e atu hasa’e koñesimentu no habilidade partisipante sira kona-ba prinsipiu báziku jestaun finansas, planeamentu orsamentu, rejistu tranzasaun finanseira, kontrolu rendimentu no despeza, inklui preparasaun relatoriu finanseiru.
Formasaun ne’e hala’o durante loron rua, hahú husi 9-10 Jullu 2026, iha sede UNAER. Numeru partisipante hamutuk ema nain 16, kompostu husi feto nain 8 no mane nain 8. Partisipante sira mai husi membru UNAER, membru kooperativa baze sira, estudante IEFS no alumi EPA Betano.
Formasaun ne’ebé fasilita husi ekipa finansas KSI no liu husi materia ne’ebé aprezenta, inklui ezersísiu pratika sira, fó espasu ba partisipante sira atu aprende oinsá jere rekursu finanseiru ho efisiente no responsavel.
Durante loron rua nia laran, partisipante sira diskute mos kona-ba dezafiu ne’ebé sira hasoru iha administrasaun finansas organizasaun no kooperativa nian. Barak husi sira relata katak rejistu finanseiru no kontrolu osan tama no sai seidauk lao ho sistemátiku. Tanba ne’e, formasaun ne’e sai espasu importante ida atu fahe esperiénsia, aprende malu no buka solusaun ne’ebé bele implementa iha pratika lorloron.
Fasilitadór sira enfatiza katak transparénsia no akuntabilidade iha jestaun finansas la’ós deit atu garante konfiansa membru sira, maibé mós atu fortalese kapasidade organizasaun hodi dezenvolve programa no atividade sira iha futuru.
“Jestaun finansas ne’ebé di’ak sei ajuda kooperativa no uniaun agrikultór sira atu jere rekursu ho efisiente no aumenta sustentabilidade institusionál,” informa Juliana de Jesus.
Prezidente UNAER, Carlos Sarmento iha ninia intervensaun hateten, formasaun jestaun finansas ne’e importante tebes atu hasa’e koñesimentu membru no estrutura organizasaun sira kona-ba oinsá jere rekursu finanseiru ho di’ak.
Bainhira organizasaun ka kooperativa ida jere ninia rekursu finanseiru ho di’ak, garante transparénsia no akuntabilidade iha jestaun osan tama no sai mak sai fundamentu importante ba sustentabilidade organizasaun.
“Objetivu husi formasaun ida ne’e mak atu aumenta ami nia koñesimentu kona-ba finansas, liuliu oinsá atu jere osan tama no sai ho di’ak, transparente no responsavel. Koñesimentu ida ne’e importante tebes ba lideransa no membru sira atu bele garante konfiansa iha organizasaun,” dehan Prezidente UNAER.
Kooperativa sira iha baze presiza tebes kapasidade kona-ba jestaun finansas, tanba durante ne’e balun seidauk komprende di’ak mekanizmu rejistu no monitorizasaun osan tama no sai.
“Koperativa sira iha baze presiza tebes formasaun hanesan ida ne’e hodi sira bele komprende di’ak kona-ba administrasaun no jestaun finanseira. Ida ne’e importante atu koperativa sira bele forte no sustentável iha futuru.”
Iha biban ne’e, reprezentante OXFAM Timor Leste, Micael hato’o parabéns ba UNAER tamba konsege liu husi prosesu selesaun no hetan oportunidade atu implementa projetu ne’ebe apoiu husi União Europeia (EU) liu husi parseria Oxfam.
“Parabéns ba UNAER tamba konsege liu iha prosesu selesaun ba Projetu União Europeia. Antes ne’e UNAER servisu ona ho parseru oioin, no agora hetan tan parseria ida ho Oxfam no União Europeia. Oportunidade ida ne’e importante tebes ba dezenvolvimentu institusionál UNAER,” nia deklara.
Parseru internasionál sira iha padraun no rekezitu administrativu no finanseiru ne’ebé aas liu, tanba ne’e importante ba partisipante sira atu aprende no komprende di’ak materia ne’ebé fasilita durante formasaun.
Husu ba partisipante hotu-hotu atu aproveita formasaun loron rua ne’e ho di’ak, komprende materia no ferramenta sira ne’ebé fasilitadór sira aprezenta. Koñesimentu ida ne’e sei ajuda ekipamentu finansas no fasilita preparasaun relatoriu sira tuir padraun ne’ebé presiza.
Maioria partisipante sente kontenti ho formasaun ne’e, tanba bele aprende kona-ba jestaun finansas no oinsá atu jere rekursu finanseiru, la’ós deit iha organizasaun maibé mos iha uma-kain.
Koñesimentu ida ne’e útil tebes ba moris loro-loron, tanba materia ne’ebé aprezenta kondiz ho realidade no nesesidade organizasaun nian. Ida ne’e ajuda sira atu komprende liu tan kona-ba jestaun finansas.
Partisipante sira espera iha futuru bele kontinua fó formasaun ne’ebé mais avansadu liu hodi hametin sistema finansas ne’ebé di’ak no transparente.
Metodolojia Formasaun
Formasaun ne’e implementa liu husi aprezentasaun matéria, diskusaun grupu, aprezentasaun rezultadu diskusaun no sesaun pergunta-resposta. Partisipante sira mos envolve ativamente iha diskusaun no halo rezumu ba matéria sira ne’ebé aprezenta, hodi garante kompreensaun kle’an no aplikasaun pratika iha jestaun finansas organizasaun no kooperativa. (**)