Betano, Manufahi | 30 Janeiru 2026 – Eskola Popular Agroekolojia Betano (EPAB) marka tan istória foun iha edukasaun popular iha Timor-Leste liuhusi realizasaun graduasaun daruak ba estudante na’in 24, kompostu husi feto 11 no mane 13, ne’ebé remata ona prosesu aprendizajen durante fulan neen (6).
Graduasaun EPAB ne’e la hanesan graduasaun eskola formal sira seluk. La uza fatin luxu no la uza toga. Palku graduasaun halo husi nu’u tahan, no graduante sira hatais de’it tais hanesan símbolu identidade kultural no ligasaun ho komunidade. Maske simples, serimónia ne’e kbiit ho sentidu no valor, hodi hatudu loloos dalan edukasaun ne’ebé hatuur iha solidaridade, koletividade no sustentabilidade.
Estudante sira hatudu kontentamentu no orgullu ba susesu ne’ebé sira atinje ona, no agradese ba prosesu aprendizajen ne’ebé la’ós de’it fó koñesimentu tekniku, maibé mós haforsa hanoin kritiku no kompromisu ba servisu komunidade.
Vise-Diretór KSI, David Nunes, iha nia intervensaun hateten katak nia sente orgullu no solidaridade klean ba graduante sira ne’ebé konsege remata sira nia jornada aprendizajen iha Eskola Popular Agroekolojia Betano. Nia konsidera prosesu ne’e hanesan parte importante husi dalan edukasaun popular iha Timor-Leste, liu-liu iha era ukun rasik an.
“Espasu edukasaun popular ne’ebé ita iha ohin loron refleta aprendizajen koletivu, forsa komunidade no fahe vizaun ida ne’ebé forte kona-ba sustentabilidade,” hateten nia.
Nia aumenta katak graduasaun Eskola Popular Agroekolojia Betano la’ós de’it kona-ba sertifikadu, maibé kona-ba matenek, koñesimentu, esperansa no solidaridade ba povu no komunidade iha baze.
“Graduasaun ne’e sai realidade tanba kolaborasaun ne’ebé metin entre parseiru hotu-hotu. Nee la’ós kona-ba osan, maibé kona-ba oinsá tau forsa hamutuk hodi lori mudansa ba oin,” hatutan nia.
Koordenadór APHEDA Timor-Leste, Elisabeth Araujo, mós hateten katak loron graduasaun ne’e mak momentu espesial ba estudante EPA Betano sira, tanba prepara sira atu asumi papel importante iha futuru, liu-liu iha área ekonomia, sosial no dezenvolvimentu komunidade.
Nia haktuir katak desde tinan 1998, APHEDA servisu hamutuk ho organizasaun lokal sira iha Timor-Leste hodi hari futuru ida ne’ebé di’ak liuhusi solidaridade internasional. Fundus hirak ne’e apoiu husi Governu, traballadór no uniaun sira iha Austrália, tanba sira fiar katak solidaridade bele kria justisa ida ne’ebé justu no igualitáriu.
APHEDA mós halo kolaborasaun ho parseiru lokal hanesan KSI, IEP no UNAER atu hametin luta uniaun kamponeza sira, hodi atinje soberania aihan, agrikultura sustentavel no mudansa politika ne’ebé favoravel ba komunidade. Edukasaun popular, tuir nia hanoin, importante atu haforsa konsénsia sosial, hanoin kritiku no justisa sosial, liu-liu iha área ekonomia.
Serimónia graduasaun daruak ne’e realiza iha Selihasan, Suku Betano, Postu Administrativu Same Vila, Munisípiu Manufahi, ho partisipasaun husi reprezentante Autoridade Munisipiu Manufahi, reprezentante Edukasaun Manufahi, Senadu Jeral IPB, Komandante Naval F-FDTL Postu Betano, Xefi Suku Betano, reprezentante uniaun agrikultór sira, organizasaun parseiru iha nivel munisípiu no nasional, familia estudante graduadu no komunidade lokal.
Total partisipante iha serimónia ne’e hamutuk ema na’in 160, kompostu husi mane 103 no feto 57.
Graduasaun daruak Eskola Popular Agroekolojia Betano ne’e la’ós de’it serimónia ida, maibé sai hanesan símbolu ba esperansa no kompromisu hodi hari futuru sustentavel liuhusi edukasaun popular iha Timor-Leste.